Eftersom jag jobbar tidiga mornar när jag kör lastbil brukade jag alltid hälsa solen välkommen. Jag kan sakna ensamma morgonstunder med min musik, mitt kaffe och soluppgången i min lastbil.
Men att få vakna jämte den personen som jag nu mer älskar mest i världen varje morgon och se henne lysa upp som den vackraste soluppgången i världen, det slår alla tidigare soluppgångar jag mött.
Yepp, jag är klyschig som fan men det krävs nog en annan moder för att förstå hur djupgående kärleken till sitt barn kan vara. Och för henne kan jag vara hur klyschig som helst.
1 kommentar:
Hej Anna! Kikade in här för första gången (vi följer ju varandra på insta) och du skriver otroligt bra! Jag har nu läst lite men inser att jag får samla mig lite innan jag fortsätter. Det som hände er är fruktansvärt och inget någon förälder ska behöva uppleva. Jag var så rädd under hela graviditeten med lilleman. Och jag är orolig inför förhoppningsvis kommande graviditeter med. Vi har en annan sorts sorg. En sorg där vi har svårt att bli gravida och därmed får missfall. Nu vet vi inte riktigt hur framtiden ter sig men vi har ju vår lila guldklimp och han är vi så tacksamma för.
All kärlek till er!
Kram Erika (erikatunroth på insta).
Skicka en kommentar