Nå, efter en sådär 4 år för länge i kroppen har vävnaderna i kroppen riktigt omslutit sig kring denna lilla rackare vilket resulterade i ett väldigt smärtsamt uttagande.
Paret i väntrummet tittade storögd när jag kom ut med tårar i ögonen. Förmodligen för man nog kunde höra mig skrika enda hem.
Hur detta kunde hända vet jag inte. Men om tre år ger vi det ett nytt försök.
Passade även på att ta min vaccinspruta när jag endå hängde runt folk med nålar så nu är men ett steg åt rätt riktning.
Smått öm i ena armen, blåslagen andra arm och som vanligt öm i skadefoten kan man nog uppskatta att jag för tillfället nog är 75% invalid.. I alla fall som de känns.
Siktar på imorgon..
2 kommentarer:
Jag ska ta hand om dig älsk!! <3
<3 Dig min prins!!
Skicka en kommentar