Flyttat, varit jul, blivit nytt år och livet har i allmänhet förändrats en hel del. Jag mår bättre men också sämre. Flytten va precis vad jag behövde. Komma ifrån en by jag inte trivdes i, en lägenhet jag avskydde och få närheten till det jag saknat som dragit mig hem mot Kalmar, Vatten. På bara fyra dagar va jag som en ny människa och roten till mycket ont va uppenbart. Jag började få ro i kroppen, mina sinnen började slappna av. Stugan vi bor i är fantastisk, närheten till vattnet är magiskt och ljuset jag nu dagligen får är helt underbart. Tyvärr va dess förra boendefolk rätt under-intelligenta och de första två veckorna spenderades åt att städa efter dom. Men nu så är det mest bara min skit. Snön kom..och kylan. Och vi är ju inte så goda vänner. Trots en underbar kamin va stundvis den -17 gradiga kylan dödsstöten för mitt stackars ben. Flytt, städ och kyla har gjort att jag nu efter två månader är näst intill säng-liggandes av smärta. Så ont jag haft sista dagarna har jag inte haft sen efter olyckan. Och det är väldigt knäckande. Min doktor på smärtmottagningen och jag har testat lite mediciner och metoder men det enda som jag vet verkligen fungerar kan jag inte få. Sprutorna jag tog förra året, som inte längre tillverkas. Och värme..vilket skulle innebära en resa söderut. Och det suger. Efter gårdagens paniksmärta fick vi åka och köpa en värmefilt. Alla alternativ och metoder får testas nu. Qigongen jag gick har jag tyvärr inte kunna utnyttja fullt men nu efter nyår kom lugnet och jag ska försöka återta balansen igen. Min fantastiska terapeut har på några månader lärt mig mer än jag gjorde under alla dessa år i terapi jag hade som deprimerad. Jag har fått verktyg att leva med mig själv. Lite som en "how to" bok till mig själv. Människor är komplicerade varelser, och jag är inget undantag. Men vi är också väldigt enkla och formbara..även jag :) Det är aldrig försent att förändra, ändras bli och leva som Du vill. Mitt "mantra" har blitt.. Lev som du vill, inte som du lärt!
Jag har efter månader av grubbel i alla fall kommit fram till att jag Vill inte vara sjukskriven. Jag vill hellre hitta ett jobb jag kan göra. Vilket i och för sig blir svårt för att ha smärta är ganska genomsyrande i allt. Men jag vet att jag blir inte friskare av att gå hemma och försvinna till en grå fläck. Så ser oroligt men intresserat på framtiden men också med en STOR sorg som jag måste ta tag i över allt jag inte längre kan och saknar. Men en dag i taget right..
Sitter med miljoner bilder tagna sista tiden och kommer lägga upp i sinom tid.
Nu ska jag lägga huvudet på min mans bröst och vara liten en stund. Man behöver inte alltid vara stor och stark, och idag är jag inget av de. Hoppas på imorgon..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar