Hur kan nått man älskar samtidigt vara det som förgör en..
Tror iofs inte det kan vara nyttigt för någon sund människa att jobba så här.
Man bör inte utsätta sig för att jobba 12timmar utan mat..reaktionsförmåga byebye.
Är nog inte så mycket att det är jobbet som är skadligt som arbetsplatsen. Eller förmodligen inte ens arbetsplatsen utan arbetsgivaren. För folk med för mycket makt är du bara en siffra, ett anställningsnummer. Ett nummer som enkelt kan bytas ut mot andra nummer som är tåligare eller gnäller mindre. Det är svårt att vara den lilla människan när man är beroende av den stora.
Jag älskar mitt jobb, fast det är nog mer mitt yrkesval jag älskar. I Sverige kan vi tyckas ha fri vilja, gå om du inte trivs. Inte om man frågar arbetsförmedlingen. Du har ett jobb! Jobba tills du stupar! När du stupar..va tyst! Jag har gjort det förut, inget är värt det. Inga snabba resepengar i världen är värt de. So i hold my breath, och hoppas trycket över bröstet går över.
Stänger av omvärlden och flyr byn min enda lediga långhelg den här sommaren.
Med kärleken vid min sida kör vi mot mot sockervadd, hotelltäcken och att bara få finnas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar