Mörker..

Då va de dax igen..
Varje månad är en kamp, bokstavligen för att klara sig..ska inte vara lätt att vara sjuk eller sjukskriven här i Sverige, även om jag är tacksam att de ens finns ett skyddsnät.
Mina ynka 6000 i månaden är knappt så jag klarar mig, har väll som mest 1500-2000 över efter alla räkningar så resterande pengar går till mat och endast mat. Men ungefär var tredje månad blir allt lite extra jobbigt då elräkningen, som för övrigt stigit med snart 100% sen jag flyttade in för 2 år sen kommer, plus radiotjänst..(ja, jag är en av dom få jag känner som betalar den även om jag inte har råd)
Dessa två tillsammans gör att jag den månaden har ungefär 2-300 kronor över till mat varje månad. Inget värdigt liv.
Världens tack till mamma och pappa som hjälper mig genom den här jobbiga tiden. Vet att det bara är tillfälligt och att de snart, förhoppningsvis väldigt snart kommer ändras.
Men det är bara så smärtsamt å förnedrande att behöva leva så här, att bara kunna se på utan att kunna förändra el göra något åt det själv.
Bara låta allt ta den tid det tar. Otålig, skamsen å trött på skiten.

Annars har min kropp gått in i nått skräcktillstånd med high alert.
Magen försöker utveckla stressmage igen, vilket är ett tydligt bevis på att jag måste lära mig hantera stress..snart!
Vet inte hur man gör..hanterar stress. Lyckas klara av allt så oberörd. Göra saker lite halvdant. Inte ställa enormt höga krav på sig själv och inte acceptera ett misslyckande.
Vill klara de här så sjukt mycket, men måste sluta va så hård mot mig själv.
Självförtroendet sviktar och kroppen i allmänt suger åt sig alla sjukdomar den kan pågrund av just stressen..
Har gått över en magisk säkerhetsgräns då jag insett att nu är det på riktigt, inga tre veckor som gäller längre, nu är det dax att se om jag faktiskt kan klara de här, återanpassas till de vilda..och dom vilda djuren:)
Får väll se om nån flock accepterar mig:)

Om att inte släppa in mörkret..
Helt plötsligt va allt kolsvart och ljusförbrukningen i mitt hem hade gått upp på full effekt igen. Inte lustigt att folk blir deprimerade av det här..mysigt,visst..men för mkt mörker är inte bra för nån.
Men hösten är sjukt vacker..speciellt om man får en körning till södra Öland å får köra genom ett underbart vackert höstÖland. Magiskt.
Men mörkret har en läskig förmåga att ta sig in på ställen den inte är välkommen så just nu är det storförbrukning på värmeljus, Greek å en jävla massa feelgood musik.
Snart sommar, right..

Stort grattis till underbara Linnea som fyllde 20 i helgen, å som jag självklart missade pga att jag just va sjuk..ger aldrig upp kampen mot min kropp.
Nån som heller inte gör de är min kära vän Kim. Killen har klippkort på akuten. Men är man nära 2 meter lång å faller..faller man åxå rätt hårt. Krya på dig min vän..

Även om jag kan känna ett starkt tvivel på livet, mig själv och om jag kommer klara de här, blandas iaf dom känslorna numera av känslan, Fan va de e skönt att leva!
Tack alla som finns och stöttar mig..jag vore inget utan er!